Det var hälso- och sjukvårdsförvaltningen som gav BDO Consulting Group i uppdrag att granska Astrid Lindgrens Barnsjukhus (ALB) under våren 2010, efter tuffa skriverier om misskötsel. Ett år senare genomfördes en ny uppföljning av hur man arbetat vidare med de rekommendationer som givits. Dag Ström, själv läkare i botten, ledde projektet.

– Vi såg över sjukhusets rutiner i alla led och hur man jobbade med kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor. Genom intervjuer, platsbesök och dokumentstudier analyserade vi infrastrukturen för att kunna driva de här frågorna. Vi såg på organisatoriska förutsättningar, riskförebyggande arbete, utbildning, mätbarhet – vi fick ett riktigt helhetsperspektiv. Vi intervjuade även sjukhusledningen vid Karolinska Universitetssjukhuset eftersom ALB utgör en av divisionerna inom sjukhuset.

Resultatet var inte alls överensstämmande med mediebilden. Dag Ström och hans kollegor såg hur personalen jobbade på ett väldigt systematiskt sätt med patientens säkerhet i fokus. I flera fall låg sjukhuset före många andra i Sverige genom sitt förbättringsarbete. Bland annat har man på ALB initierat en så kallad CRM-träning (crew resource management) som samtliga anställda ska genomgå inom tre år. Dessutom har man jobbat framgångsrikt med hanteringen av läkemedel och vårdrelaterade infektioner (VRI).

Alessandro Lupaszkoi Hizden är kvalitetscontroller inom neonatalverksamheten på ALB. Inom neonatalvården är vårdrelaterade infektioner potentiellt livsfarliga, och man utvecklar ständigt förbättringsarbetet med regelbundna mätningar som återkopplas till medarbetarna. I dag sker detta enligt ett övergripande Lean-tänk, som innebär mycket reflektion, diskussioner och analyser. Man modifierade också WHO timeout-checklistan som används inom operationsverksamheten för just deras behov. Där inför varje transport ska den ansvariga sjuksköterskan och läkaren gå igenom checklistan för att se att utrustningen fungerar samt att allt som man kommer att behöva för alla tänkbara fall finns tillgängligt. Checklistan har också en timeoutdel samt en utvärderingsdel för att efter transporten följa upp vad som har gått bra och vad som kan förbättras till nästa gång.

– Det är viktigt att varje medarbetare tar sig tid att prata, förstå och reflektera över sin roll i ett större sammanhang, säger han. Vi försöker jobba strukturerat med vad vi kallar ”planerat samarbete” för att få bort mycket av resursslöseriet.

Det finns enligt honom tydliga samband mellan strukturerade arbetssätt och minskade infektioner, och medarbetarna uppskattar såväl CRM-arbetet som Lean-filosofin eftersom de inser att arbetet gynnar alla – framförallt patienterna.

– Vi vill göra det ”lätt att göra rätt” helt enkelt, säger Alessandro Lupaszkoi Hizden. Vi fokuserar mycket på samarbete både innan och efter ett ingrepp med frågor som: Har vi allt vi behöver? Vet alla vad de ska göra? Gjorde vi allt rätt? Om inte, vad kan vi förbättra? Om allt gick bra, hur gör vi om det nästa gång? På så vis drar alla framåt åt samma håll, vilket i slutändan både gynnar såväl patienten som sjukhuset.