Sedan två år tillbaka rekommenderar OARSI biomekaniska interventioner, där avlastande ortoser ingår, vid knäartros. Svenska riktlinjer släpar dock efter och gamla riktlinjer avråder fortfarande från användning.
Vid en knäartros har brosk blivit nedbrutet, vilket vid grav artros gör att benändarna kan skava mot varandra och orsaka smärta. Ofta kan detta göra att den drabbade tvingas sluta att utföra aktiviteter som tidigare varit en naturlig del av livet och/eller använda smärtstillande läkemedel och leva med de bieffekter som orsakas av dessa.
I mars 2014 kom OARSI (The Osteoarthritis Research Society International) ut med nya guidelines som bland annat rekommenderar användandet av ortoser, såsom avlastande knäskydd, vid knäartros. De avlastande knäskydden kan minska belastningen och trycket där artrosen är som värst.
Nya nationella riktlinjer på väg
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar avråder man dock från användandet av ortoser. Slutsatsen man dragit av det nu över 13 år gamla underlaget har varit att patientnyttan varit för liten. Även om riktlinjerna bara är rådgivande har de ofta en stor effekt på hur läkare ser på olika behandlingsalternativ.
Förändring kan dock vara på gång och Karin Palm, som är Socialstyrelsens ansvariga chef över de nationella riktlinjerna, berättar att det finns planer på att påbörja arbetet med en ny version av riktlinjerna redan i början av det här året. Huruvida rekommendationerna gällande ortoser kommer att ändras kan hon dock inte uttala sig om.
– Det blir en ny lansering. Ett helomtag. De förra riktlinjerna publicerades ju 2012 och det arbetet tog också många år, så våra metoder har ju hunnit ändras lite. Det jag ser framför mig är ett ganska rejält omtag och en helt ny publikation.
Richard Frobell är forskningschef Skånevård Sund och docent på avdelningen för ortopedi vid Lunds universitet och han har stor respekt för rekommendationerna från OARSI.
"Det finns studier som visar att nyttan överväger riskerna"
– OARSI är de bästa guidelines baserat på den bästa evidensen som fanns då. De kom ju 2014 och efter det har det inte hunnit komma ut så himla mycket mer. Det finns ju inga bättre guidelines, som jag känner till iallafall. Vårt jobb är att börja använda dem i den kliniska vardagen.
”Att väga nytta mot risker”
En fördel med ortoserna är att riskerna är väldigt små i jämförelse med många andra behandlingsmetoder.
– Det rekommenderas många andra behandlingsmetoder som kostar mer, involverar större risker och vilar på mycket sämre vetenskaplig grund än det här. Det finns studier som visar att nyttan överväger riskerna och det är väl god evidens nog för att man ska ha det med sig i sin ”arsenal” när man träffar patient. Det är ju en väldigt viktig del av sjukvården. Att väga nytta mot risker, förklarar Frobell.
Mats Brittberg, som är Överläkare inom ortopedin på Kungsbacka sjukhus och adjungerad professor vid Göteborgs universitet, menar också att Socialstyrelsens riktlinjer skulle kunna behöva ses över.
– Ja, de behöver nog uppdateras. Jag gjorde en snabb sökning igår och det finns en ganska färsk studie där man kollar på biomekaniska effekter. Där har man tittat på de artiklar som finns när det gäller ortoser. I 20 av de 24 artiklar man tittat på såg man att för bandagen som vinklade benet utåt och avlastade insidan såg man en signifikant minskning av knäadduktions-momentet, dvs belastningen på insidan av knäleden minskar.
Detta stämmer också väl överens med hans egna erfarenheter. När de så kallade Unloader-knäskydden kom gjorde han tillsammans med en kollega tester på de första 50 patienterna som fått ortoserna utskrivna.
– Det var runt 85 % av dem som tyckte att de hade haft en klart positiv effekt av dem. Det är dock viktigt att man kontrollerat att patienten faktiskt har använt den och förstått hur den ska sitta, tillägger han.
Relaterade artiklar:
Artrosexperter överens om knäortoser
Hagmansson 
9
Marketing Manager
Össur verkar inom områdena utveckling, produktion och försäljning av ortopediska hjälpmedel och lösningar.
