Ett av Mittuniversitets senaste projekt kallas foam-coating där ett skum används för att göra nanotunna beläggningar på bland annat papper och glas.
I skummet finns nanopartiklar, bland annat grafen, som fastnar på ytorna som ska beläggas.
- Idag finns det ingen enkel metod som kan göra det vid hög hastighet, berättar Håkan Olin, professor i materialfysik vid Mittuniversitetet. Med den här tekniken kommer vi kunna bestryka ytor i 100 meter per minut. Det gör metoden väldigt billig. Solceller kan vi i princip tillverka till samma pris som papper.
I stort sett varenda yta kan bestrykas med nanopartiklar och deras egenskaper bestämmer förstås användningsområde. Väljer man exempelvis elektrokroma partiklar kan dessa byta färg från vitt till svart när man tillför spänning.
- Detta är en metod som vi alla är väldigt upphetsade över, säger Håkan Olin. Troligtvis finns den på marknaden redan inom något år.
Den svenska boken "Nanorevolutionen - Från Nobelpris till din vardag" har Susanne Holmlund, som är kulturchef på Sundsvalls Tidning, skrivit tillsammans med Håkan Olin. Olin ligger också bakom Nanofactory Instruments AB som har utvecklat ett nytt sorts elektronmikroskop som tillåter att man gör experiment samtidigt som man betraktar ämnet. Detta har sålts i 130 exemplar över hela världen.
