Stora, svenska och världsledande forskare inom reumatologin har stöttats med forskningsbidrag från Reumatikerförbundet.

– Jag ser att många forskare sätter speciellt stort värde på anslagen från Reumatikerförbundet, eftersom de kommer från en patientorganisation. Vår vision är ett bra liv för alla reumatiker och lösningen på reumatismens gåta. Det gör att för oss blir forskning en högprioriterad fråga, konstaterar Anne Carlsson, ordförande Reumatikerförbundet.

Reumatikerförbundet har delfinansierat långa forskningsprojekt under många år. Några exempel är forskningen som professorerna Lars Klareskog , Lars Alfredsson och Lars Rönnblom bedriver. Alla tre forskare som är världsledande inom området ledgångsreumatism (reumatoid artrit, RA) och systemisk lupus erythematosus (SLE). Gemensamt för dem är att de forskar om bakomliggande mekanismer till varför personer utvecklar sjukdomarna och även miljöns betydelse för sjukdomarnas utveckling.

Lars Klareskog, som arbetar vid Karolinska universitetssjukhuset Solna, har som sitt stora mål är att uppnå en kunskapsnivå som gör att varje persons behandling individanpassas. Tillsammans med Lars Alfredsson leder Klareskog det viktiga arbetet kring hur miljön påverkar RA. Från deras forskningsarbete kommer exempelvis de revolutionerande resultaten om rökningens inverkan på personer med RA. Är personer bärare på en eller flera gener för RA har det bland annat betydelse för hur mycket rökning påverkar sjukdomsutveckling.

Lars Rönnblom, Akademiska universitetssjukhuset Uppsala, är en föregångare inom SLE-forskning. Genom idogt arbete och tro på sin hypotes om att interferonsystemet spelar en roll för den inflammatoriska reumatiska systemsjukdomen SLE är han nu väl etablerad som en av världens toppforskare.

För att bedöma de ansökningar som kommer har Reumatikerförbundet hjälp av en vetenskapliga nämnd som leds av professor Thomas Skogh, Linköpings universitet. Den består av tio välmeriterade forskare, såväl svenska som internationella. Nämnden granskar alla ansökningar och lämnar förslag till hur fondmedlen ska fördelas. Därefter tar Reumatikerförbundets styrelse det formella beslutet och pengarna delas ut under året.

– Anslag från Reumatikerförbundet är viktigt både för etablerade grupper och för yngre forskare på väg att starta egna projekt efter disputation. Då kan även mindre belopp vara välbehövliga och bana väg för nya forskningsframgångar, kommenterar Thomas Skogh , ordförande i Vetenskapliga nämnden.

Fakta om Reumatikerförbundets forskningsmedel: Varje år utlyser Reumatikerförbundet möjligheten att söka forskningsmedel. Vetenskapliga nämnden granskar alla ansökningar och lämnar förslag till Reumatikerförbundets styrelse hur fondmedlen ska fördelas. Reumatikerförbundets styrelse tar det formella beslutet och pengarna delas ut under året. År 2015 kom 132 ansökningar. 85 projekt fick pengar. Totalt söktes anslag för över 87 miljoner kronor. Reumatikerförbundet delade ut 11 840 000 kr. De senaste tio åren har över 140 miljoner kronor anslagits till forskning.