Formas har till uppgift att stödja forskning och utveckling som knyter an till miljön, areella näringar och samhällsbyggande. Dessa områden prioriteras av regeringen i forskningspropositionen och fram till år 2016 ökar anslagen med trettio procent till 1,3 miljarder årligen. Dessa pengar ska bland annat användas till forskning inom så kallad hållbar bioekonomi, vilket bland annat innebär att man försöker hitta nya användningsområden för skogsråvara.

- Skogen kan användas till så mycket mer än att såga, koka och elda, säger Rolf Annerberg, generaldirektör för Formas. Exempelvis kan skogsråvaran ligga till grund för nya material som ersätter allt från bomull till betong och stål. Skogsindustrin har redan tidigare satsat en forskningsmiljard och nu satsar staten.

Ett annat prioriterat område är hållbar samhällsbyggnad, vilket kan innebära allt från hur vi ska renovera miljonprogramshusen till hur städer bör rustas för att klara klimatförändringarna.

 – Just klimatförändringarna är den största utmaningen, säger Rolf Annerberg. Den här typen av kunskapsuppbyggnad är avgörande för att samhället fungerar framöver.

Sedan ett par år tillbaka kan vem som helst föreslå vilka riktade satsningar som kan få stöd från Formas. 2012 fick man in 73 sådana förslag. De flesta kommer från universiteten, följt av forskningsinstitut, myndigheter och företag. Formas samarbetar redan idag med näringslivet, särskilt när det gäller byggforskning och forskningspropositionen anger att detta samarbete kommer att fördjupas. Formas samarbetar även med myndigheter som Vinnova och Energimyndigheten.

 - Tanken är att vi först ska definiera samhällsproblemen och sedan hjälpas åt för att täcka alla aspekter, från grundforskning till innovation och teknikutveckling, berättar Rolf Annerberg. På så sätt kan vi angripa en fråga ur alla aspekter. Det ökar chansen till framgång.