Med påståendet menar Lars Hode att de negativa studierna kring laserterapi ofta är ett resultat av att fel parametrar använts, men att dessa studier ändå varit de som många gånger lyfts fram i olika sammanhang.

Detta samtidigt som de positiva studierna ökat i snabb takt under 2000-talet och också har börjat uppmärksammas mer och mer, vilket gör att trenden har börjat vända för metoden.

Lars Hode har genom åren också själv granskat ett stort antal studier och genomfört peer review av vetenskapliga artiklar i ämnet, ofta i samarbete med Jan Tunér, tandläkare och författare och som under många år forskat om laserterapi. Båda är därmed i allra högsta grad insatta i de tillvägagångssätt som använts vid studierna.

– I de studier där fel parametrar använts har det främst handlat om för låg dos. Men ibland har man till och med förväxlat lasergrupp och placebogrupp.

Det finns fler exempel och i de fall dessa studier hämtats från exempelvis Cochrane-biblioteket, (väl ansedd samling studier som samlats i sju olika databaser, framtagen av forskare), så är det heller inte alltid en garanti för studiernas kvalitet, menar han.

Under senare år har dock alltså allt fler av de positiva studierna kring LLLT fått uppmärksamhet, ett exempel är SBU´s rapport om dess effekt på långvarig nacksmärta från i våras. Att de negativa studierna historiskt prioriterats har dock givetvis varit ett problem när det gäller att uppnå acceptans för metoden.

– Ja, det är så oerhört viktigt att välja rätt parametrar. Som en jämförelse kan man ju heller inte må bättre av en tiondels magnecyl om man har huvudvärk. Gör man inte rätt så får man inte rätt effekt helt enkelt.

Lars Hode är i grunden fysiker med optik och lasertillämpningar som specialitet. 1977 grundade han Irradia AB som under åren utvecklats till att idag vara den enda Svenska utvecklaren och tillverkaren av instrument för medicinsk laserbehandling av rörelseorganens sjukdomar (LLLT). Just LLLT är den typen av laserterapi som han och företaget Irradia brinner mest för, även om företaget också arbetar med andra typer av lasrar.

En betydande anledning till att medicinsk laser som behandlingsform har mött motstånd, trots att evidensen för dess effekter ökar drastiskt, är just att de många positiva studierna som trots allt finns inte lyfts fram tillräckligt tidigare och att man inom den traditionella vården därmed inte kunnat sätta sig in i dessa.

– Det stämmer, och förutom det så har man under tidigare år inte säkert vetat vad som egentligen händer när laser påverkar läkning vilket gjort metoden svår att förklara för patienten. Idag vet vi att laser bland annat påverkar viktiga fotoreceptorer i kroppen, inte minst mitokondrierna. Det här finns det numera ett stort antal cellstudier på.

Att laser som behandlingsmetod och smärtlindrare börjat uppmärksammas och accepteras allt mer råder det alltså ingen tvekan om. En process som dock tagit tid och där en hel del återstår att göra enligt Lars Hode.

– Ja, det finns fortfarande mycket att göra samtidigt som vi ser hur kunskapen om laser och dess medicinska effekter ger ökad acceptans i en allt snabbare takt. Vi hoppas att den utvecklingen fortsätter och att fler positiva studier uppmärksammas, säger han.