Vid Tekniska Högskolan i Jönköping pågår forskning och utbildningsverksamhet inom gjutna material. Tillsammans med Gjuteriforskningsinstitutet Swerea Swecast utgör detta ett unik, nationellt och internationellt högt rankad miljö kallad ”Casting Innovation Center”.

Forskningsområdet Gjuteriteknologi initierades och finansieras av framstående svenska företag som Volvo Group Truck Operation Gjuteriet och Scania CV AB genom sin Material Lab och Gjuteri, KK-stiftelsens program för ”Strategisk rekrytering” vid nya lärosätten samt Tekniska Högskolan i Jönköping med omfattande egna medel.

– Gjuteriteknologi är läran om att tillverka gjutna metalliska föremål med önskade egenskaper och funktionalitet. Gjutna föremål är ett av viktigaste materialen i människans liv och har bidragit att bygga dagens civilisation. Förr betraktades kunskapen om gjutning som övermänsklig, under mörkare perioder av historien till och med som trolldom, för att sedan utvecklas till ett prestigefyllt hantverk, förklarar Attila Diószegi, professor inom området vid Jönköpings Tekniska Högskola.

Dioszégi kom till Sverige 1986, efter universitetsexamen inom materialteknik från Technical University of Cluj i Rumänien och jobb som gjuteritekniker vid rumänska gjuterier. År 2008 antogs Attila som docent inom Gjuteriteknologi vid JTH. Den 1 mars 2013 utnämndes Attila till Professor i Gjuteriteknologi vid JTH efter förslag från en internationell sakkunnig kommitté i internationell konkurrens.

Frågeställningar från gjuteriindustrin

– Fokus inom forskningsområdet är lagt på gjutjärn där samtliga typer av legeringar beroende på grafitmorfologin ingår, såsom gråjärn, kompaktgrafitjärn och segjärn. Verksamheten är baserad på delprojekt inspirerade av frågeställningar från gjuteriindustrin och under handledning av mig själv, post-doktorer, doktorander, institutdoktorander och gjuteriföretagens experter inom gjutning. Detta betyder att vägen mellan den teoretiska förståelsen till industriell tillämpning är avsevärt förkortad, berättar Attila.

Attila och hans kollegor tittar bland annat på fenomen längst tillverkningskedjan som den flytande smältans metallurgi, formfyllning, interaktion mellan formmaterial, kärnbildning och ympning, stelning och kristalltillväxt, volymförändringar och interdendritiskt flöde samt defektbildning. Det handlar om en tvärvetenskaplig fenomenologi med komplexa samband där material i gas-, flytande- och fast tillstånd förekommer och interagerar.

Pågående och avslutade forskningsprojekt har genererat kunskaper som anses vara av betydelse för gjuteriteknologins och de svenska gjuteriföretagens utveckling varför nya medel har beviljats från årsskiftet

En följd av komplexiteten inom forskningen är också modellering och numerisk simulering av fenomen i samband med gjutning. Längdskalan på undersökta och simulerade fenomen varierar från nano-, mikro- , meso- till makro skala. Den experimentella verksamheten fördelas mellan laboratorieexperiment i både standardutrustningar och egenutvecklade anläggningar till industriell skala på plats i gjuterierna och i koppling till deras produktionsverksamhet.

Nya medel från årsskiftet

– Forskningen inom Gjuteriteknologi har haft en god utveckling. Pågående och avslutade forskningsprojekt har genererat kunskaper som anses vara av betydelse för gjuteriteknologins och de svenska gjuteriföretagens utveckling varför nya medel har beviljats från årsskiftet vilket gör att omsättningen inom forskningsområdet Gjuteriteknologi fördubblas, konstaterar Attila, och ger några exempel:

– Baserat på ett nyligen avslutad doktorandarbete har bland annat en egenutvecklad mätutrustning tagits fram som kan användas för att karakterisera värmeflöde samt förbränning av organiska bindemedel i sandkärnor och formmaterial i samband med upphettning i kontakt med smälta. I ett nystartat projekt fortsätter vi att anpassa metoden till partnerföretagens behov för att studera deras sand och bindemedel-kombinationer och dess inverkan på gjutprocessen och det gjutna materialets egenskaper. Detta med finansiering från KK-stiftelsen.

– I strävan att förstå stelningsmekanismen i gjutjärn har ett examensarbete på magisternivå också lett till idéer om hur det ska gå att förutse materialegenskaper redan under det tidiga stadiet av stelningsförloppet. Den fordonstillverkande gjuteriindustrin har nappat på idén och på rekordfart från september i år, då examensarbetet presenterades, till november har ett konsortium etablerats där JTH , Swerea-Swecast samt fordonstillverkarna har startat upp ett Vinnova-finansierat projekt för att utforska legeringselementens inverkan på gjutjärnets termiska utmattningsegenskaper.

Nyhetens ämnen:

Ett modernt, intuitivt gränssnitt tillsammans med AI-verktyg som verkligen gör skillnad i deras dagliga arbete

21

Heidi Peltonen

Verksamheten finns idag på flera platser i Sverige, från Hälsingland i norr till Småland i söder

27

Otto Rydbeck

Arktisk utmaning för DRIVE VXO MOTORSPORT i Rally-SM-premiären 2025

Den 7–8 februari inleds Rally-SM 2025 med North Rally Boden, en tävling som ställer extremt höga krav på teamen när de möter de arktiska förhållandena. DRIVE VXO MOTORSPORT är redo för utmaningen och ställer upp med tre bilar i jakt på viktiga poäng i säsongspremiären.

28

Hans Bååth

Stöd beviljat till innovationsprojekt med iscensatta framtidsprototyper för Lunds stadskärna

28

Gunilla Kronvall

Nyhetstablån

Martin & Servera-gruppen: 100 procent fossilfria leveranser

Nick’s exklusiva julkalender - slutsåld på nolltid?

Goda ambitioner, men risk för otillräckliga resurser för genomförande

Utmätning av lös egendom som gäldenären har i sin besittning

Ebba Olsson har, enligt Aftonbladet, med hjälp av registreringsbevis, kontoutdrag, sms-konversationer, besiktningar och parkeringsbiljetter försökt bevisa att bilen är hennes utan att nå någon framgång. För att värja sig mot risken att en bil som man lånar ut kan utmätas för någon annans skulder är denna bevisning dock inte tillräcklig utan det krävs i regel att man därtill skriver ett avtal om nyttjanderätt eller liknande.

28

Frida Treschow