Partiernas politik gällande medicinsk forskning för hälsa har stor betydelse för var fjärde väljares val av riksdagsparti. Samtidigt känner nio av tio väljare inte till vilken politik partierna har i frågan.
– Det är vår övertygelse att de rena plånboksfrågorna inte engagerar medborgarna lika mycket som sjukdomar och tillgång till högkvalitativ vård – ändå saknas en debatt om hur vi ska bemöta våra stora utmaningar inom hälsoområdet och vad Sverige ska basera sitt välstånd på om 10-15 år.
Krav på partierna
Partierna måste utarbeta trovärdiga svar på dessa långsiktiga frågor och en viktig nyckel är medicinsk forskning, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare på Forska!Sverige.
Frågan om Sveriges framtid som forskningsnation blev nyligen uppmärksammad i och med Pfizers bud på AstraZeneca. Både media, regering och allians var då mycket aktiva och ett antal intressenter såsom rektorer och andra gjorde sina röster hörda.
Oron för en samhällsekonomisk förlust var stor ur flera perspektiv: arbetstillfällen, exportintäkter, kompetensbas, forskningsinvesteringar, och patientnära prövningar. Nu sade AZ nej till Pfizer, men det betyder inte att allt är bra. Snarare måste händelsen ses som en i raden av väckarklockor för att stärka Sverige, menar Forska!Sverige.
Uppköp och samgåenden
– Vi kan inte direkt påverka företagsledningars beslut om uppköp och samgåenden. Det som går att påverka är hur attraktivt Sverige är som land att förlägga och bedriva verksamhet i. Vi kan aldrig konkurrera med en stor marknad, men vi kan konkurrera med kompetens och det är där vi måste satsa för att få en långsiktig bas för landets välstånd, konstaterar Vindefjärd.
Life science-företag är, i likhet med andra kunskapsbaserade industrier, helt beroende av att hitta rätt kompetens. Dessa företag baserar sina lokaliseringsbeslut för forskning och utveckling bland annat på var de kan rekrytera den bästa kompetensen och på hur enkelt de kan etablera värdefulla samarbeten med universitet och vård.
– Politikerna måste ge forskare och företagare bästa möjliga förutsättningar att återskapa den kritiska massa av världsledande kompetens som krävs för att attrahera företagens forskningsverksamhet. Det är ett extremt viktigt uppdrag för att säkra framtida jobb och intäkter till statskassan, menar Vindefjärd.
Bättre förutsättningar
En stark medicinsk forskning skapar också bättre förutsättningar för en högkvalitativ vård och genom att dra nytta av den nya kunskap som forskare inom akademi och företag utvecklar har vi bättre möjligheter att hantera utmaningarna med ökande kroniska sjukdomar och de ökande vårdkostnader de för med sig.
För att stärka Sveriges konkurrenskraft och hälsa vill Forska!Sverige att kommande regering utformar en bred och långsiktig strategi för att skapa bättre förutsättningar för medicinsk forskning och dess tillämpning. Åtgärder inom tre områden är prioriterade:
- Skapa medicinska framsteg; stärk statens stöd till forskning vid lärosätena och se även över strukturen för stödet.
- Vidareutveckla forskningen; underlätta för företag att utveckla nya metoder och produkter genom förbättrat samarbete med vård och akademi.
- Använd och utvärdera nya metoder och produkter; skapa incitament för vården att snabbt introducera kostnadseffektiva innovationer genom att belöna vårdresultat.
Konkreta åtgärdsförslag
Stiftelsen har tagit fram konkreta åtgärdsförslag, varav många handlar mer om strukturförändring än ny finansiering. Överlag krävs dock resurser för att strategin ska ge effekt och på sikt bör därför de offentliga investeringarna i medicinsk forskning fördubblas och motsvara fyra öre per vårdkrona.
Idag investerar svenska staten ca 0,20 procent av BNP i medicinsk forskning. I en jämförelse av offentligt finansierad civil forskning, mätt i statliga anslag i procent av BNP, ligger Sverige på sjunde plats av 32 länder. Totalt investeras 3,37 procent av Sveriges BNP i FoU, vilket är mer än i de flesta länder, men två tredjedelar av dessa investeringar kommer alltså från företag och det gör oss sårbara.
– I takt med att företagen uppfattar andra länder än Sverige som mer attraktiva för FoU-verksamhet, så minskar också den andelen. Vi tappade en femtedel av andelen mellan 2001 och 2011, främst för att just företagens investeringar i FoU minskade kraftigt, berättar Vindefjärd.
Det man skulle önska sig under valrörelsen är att alla politiska partier är tydligare i vilka mål de har när det gäller life science, vart de vill komma och hur de ska nå dit. Man vill veta vilken vision den blivande regeringen har för Sverige på tio års sikt.
Tittar man på statistik över forskningstillväxt så ligger Sverige på tredje plats från slutet i en ranking bland 33 länder och tillväxttakten är till och med negativ.
Allvarligt för Sverige
– Utvecklingen är givetvis mycket allvarlig. Regeringens senaste satsningar har varit viktiga och Sverige måste fortsätta satsa för att ha en chans att konkurrera med alla andra länder som vill dra nytta av de stora framstegen som nu görs inom medicinsk forskning. En långsiktig blocköverskridande forskningsöverenskommelse vore det bästa för landet nu, menar Vindefjärd
”Jag önskar att jag hade satsat mer på medicinsk forskning när jag var statsminister” lyder ett klassiskt citat från tidigare statsminister Ingvar Carlsson och som sammanfattar Forska!Sverige och dess budskap på ett tydligt sätt.
– Det stämmer. Det visar på en insikt i den goda investering som medicinsk forskning utgör för ett land. Det man skulle önska sig under valrörelsen är att alla politiska partier är tydligare i vilka mål de har när det gäller life science, vart de vill komma och hur de ska nå dit. Man vill veta vilken vision den blivande regeringen har för Sverige på tio års sikt. Det är för många väljare viktigare än ett flertal av de kortsiktiga frågor som tas upp i valdebatten, avslutar Anna Nilsson Vindefjärd.
Anna Nilsson Vindefjärd 
23
Generalsekreterare
Forska!Sverige är en politiskt oberoende, icke vinstdrivande, stiftelse som verkar för att göra medicinsk forskning till en högre nationell prioritet - för hälsa och välstånd.
Med Piffl Brasved får besökare tillgång till torr ved för att använda vid eldstäderna i området
Saga Stakkestad
Orderboken bestod av över 45 investerare, med bud på över 2,5 miljarder USD
27
Victoria Preger
Lindab och Projektplattformen Prodikt inleder samarbete
25
Josefina Hertzman
