De screeningsundersökningar som finns är mammografi vid bröstcancer, PSA-prov för prostatacancer och cellprov för gynekologisk cancer. I vissa landsting kallar man alla invånare i åldrarna 60 till 70 år att lämna avförningsprov för att upptäcka tjock eller ändtarmscancer.

För att upptäcka lungcancer har man ännu inte hittat en bra screeningmetod. Lungröntgen är inte tillräckligt känsligt och magnetkameraundersökning för vissa grupper är för dyrt.

 – Tveksamt, att testa familjer där det finns en klar ärftlighet kan vara motiverat. Men hittar man en förhöjd risk i andra fall, kan det bli svårt att förklara vad risken betyder och det kan bli ett oerhört trauma.  Anamma i stället en sund livsstil. Det minskar risken både att utveckla cancer och andra kroniska sjukdomar.

Leukemi och lymfom är tumörsjukdomar som uppstår i blod, lymfkörtlar och benmärg. Sjukdomarna kan delas in i akuta och kroniska. De akuta varianterna har ofta ett aggressivt och hastigt förlopp och kräver en intensiv behandling. De kroniska går i regel inte att bota men med rätt behandling kan man leva med dagnosen under lång tid.

 – Det händer otroligt mycket inom forskningen just nu. Tidigare fanns bara cellgifter att tillgå, men på senare år har så kallade målsökande läkemedel blivit viktiga redskap i kampen mot sjukdomarna, säger Anders Österborg, professor och överläkare vid Hematologiskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

Målsökande läkemedel är ofta lindrigare för patienten och ger mindre illamående, håravfall och sänkta blodvärden än cytostatika.

Tack vare målsökande behandling vården och överlevnadschanserna vid lyfom och åldersleukemi ökat betydligt.

 – Här utvecklade forskarna monoklonala antikroppar redan i början av 90-talet. Likt målsökanderobotar finner de tumörcellerna och ofta är de förvånansvärt effektiva när de ges ensamma eller ihop med cytostatika, säger Anders Österborg.

Nästa forskningsgenombrott handlade om målsökande småmolekyler som blockerade en avgörande signalväg i tumörcellen hos patienter med kronisk myeloisk leukemi, vilket totalt förändrade prognosen för dessa patienter.

 – Förhoppningen är att målsökande läkemedel ska kunna hålla kroniska blod och lymftumörer i schack under lång tid och att patienterna ska kunna leva ett nästan normalt liv under tiden.

Milstolpar inom leukemiforskningen

1827

Den franske läkaren Alfred Velpeaube skrev symptomen hos en 63årig florist som feber, svaghet och förstoring av lever och mjälte. Velpeabu konstaterade också att blodet hade en vällingliknande konsistens och funderade om det kunde bero på vita blodkroppar.

1845

Sjukdomen beskrevs av patologen JH Bennettmedsymptomen förstoring av lever och mjälte, samt förändringar avblodets färg och konsistens.

1856

Termen leukemi, som betyder vitt blod på grekiska, myntas sav den tyske patologen Rudolf Virchow.

1900-talet

Under seklets första år delas leukemi upp i de båda undergrupperna myeloisk och lymfatisk.

1913

Sjukdomen kategoriseras i fyra olika former-akut lymfatisk, akut myeloisk, kronisk lymfatisk och kronisk myeloisk leukemi.

1970-talet

På 1970talet lyckas läkare helt bota vissa former av så kallad akut leukemi. Sedan dess har överlevnadsprognosen stigit för akut leukemi och aggressiva lymfom och överlevnaden förlängts för de kroniska varianterna. Behandlingarna omfattar bland annat cellgifter, stamcellsstransplantationer och biologiska läkemedel.

2012

Forskare vid Linköpings universitet upptäcker en metod att hindra den ohämmade tillväxten av vita blodkroppar, som sker vid leukemi, och därmed på sikt hejda cancerutvecklingen när det gäller kronisk meyeloisk leukemi.