När fler prylar elektrifieras ökar behovet av ingenjörer utbildade inom elektroteknik. - Industrin i hela västvärlden skriker efter den här kompetensen, säger Mats Leijon, professor i elektricitetslära vid Uppsala universitet.
Bilar, fartyg, grävmaskiner och mopeder är några exempel på produkter där eldrift blir allt vanligare. I pengar räknat är elproduktion/transmission/distribution en av de största branscherna i världen.
– Det är ingen trend utan snarare en utveckling, säger Mats Leijon. Samhällets behov håller på att ändras i grunden och vill vi bygga hållbara samhållen där vi mår bättre och inte utsätts för lika mycket luftföroreningar, ja, då måste vi elektrifiera.
Stort intresse från industrin
I takt med att eldrift ersätter gas, kol och olja ökar förstås också efterfrågan på elektrotekniker. Sedan tre år tillbaka kan man läsa till civilingenjör och högskoleingenjör med inriktning på elektroteknik på Uppsala Universitet.
Årligen antas hundra studenter och det är knappast några bekymmer att få jobb efter utbildningen. Avdelningen för elektricitetslära samarbetar med en lång rad företag så som exempelvis ABB, Mitsubishi, Fortum, Vattenfall och Volvo. Vissa tillhandahåller laborationer och andra moment i utbildningen, andra erbjuder praktik, sommarjobb eller möjligheter till examensprojekt.
Vågkraftsprojektet utanför Lysekil är kanske det avknoppningsföretag som varit mest omtalat på sista tiden
– Företagen är oss behjälpliga, samtidigt som de kan vara med och påverka vilka moment som behöver finnas med i utbildningen, säger Mats Leijon. Det är viktigt att det är en win-win – lösning som alla tjänar på.
Universitetet tjänar på samarbetet eftersom de härigenom kan vara säkra på att studenterna verkligen lär sig sådant som de har nytta av i arbetslivet. För företagen blir det ett sätt att hitta kompetent arbetskraft. ABB är ett av de företag som samarbetar med institutionen.
– Vi har alltid behov av duktiga ingenjörer inom ABB, säger Johan Söderström, VD för ABB Sverige. Att få vara med och bidra till att universitet och högskolor ligger i framkant inom teknikområden tycker vi är viktigt. Det är avgörande betydelse för både Sverige och näringslivet för framtida konkurrenskraft. Det är också väldigt inspirerande och utvecklande för oss att möta ungas teknikintresse.
Många pågående projekt
På avdelningen för elektricitetslära bedrivs också en hel del forskning. Detta sysselsätter nittio personer och forskningen är uppdelad på ett tiotal områden.
Det kan handla om allt från hur man tillgodogör sig energin i gasurladdningar i plasma, till åskforskning, förnyelsebara energikällor och elektromagnetisk kompatibilitet, det vill säga forskning som undersöker skadliga effekter av elektromagnetiska fält, strömmar och spänningar i komplexa elektriska och elektroniska system.
– Vissa av de här projekten får mer resurser än andra, berättar Mats Leijon. Framför allt är det samhällsnyttan som styr. Vår forskning har också genererat flera avknoppningsföretag som utvecklar elektrotekniska lösningar på en rad områden.
Vågkraftsprojektet utanför Lysekil är kanske det avknoppningsföretag som varit mest omtalat på sista tiden. De arbetar med att hitta teknik för att omvandla vågkraft till elström och man har placerat ut ett antal bojar på vattenytan som tillsammans genererar tillräckligt med ström för att täcka behovet av hushållsel hos tusen villor.
Klimatet kräver nya lösningar
Nyligen lät Uppsala Universitet utvärdera sin forskning med hjälp av internationella paneler och elektroteknikforskningen fick en rad positiva omdömen, så som ”top quality”, ”attraktiv” och ”världsledande”.
– Sådana här utvärderingar är guld värda, säger Mats Leijon. De ger en bild både av vad man är bra på och vad man kan bli bättre på. Elektroteknik är ett område där det händer jättemycket just nu och då är det förstås ännu viktigare att vår forskning ligger i täten, internationellt.
Mats Leijon tvivlar inte på att elektroteknik är framtiden. De olje- och gastillgångar som finns är inte outtömliga och klimatsituationen kräver nya energilösningar. Samtidigt ökar antalet människor på klotet och alla vill förstås ha tillgång till samma resurser.
– Vi måste utveckla energilösningar som både är hållbara, billiga och tillgängliga för alla. Det är en demokratifråga och mänsklighetens största utmaning framöver.
Mats Holmström 
24
Journalist
Svenska Branschforum
Svenska Branschforum ger ut branschtidningar som Forskarbladet, tidningen Nollvision och Farmaceuten.
