Sexberoende kommer inte att finnas med i diagnostiska manualen för psykiatriska diagnoser. Detta innebär bland annat att man gör det svårare för personer som söker hjälp, då korrekt behandling blir oåtkomligt för många av dem. Det menar Erik Sundby, verksamhetschef på DBK, en klinik för behandling av sexberoende och dess anhöriga i Stockholm.
Åsikter om detta beslut av American Psychiatric Association (APA) varierar mellan olika personer som arbetar professionellt med människor.
– Ja, vissa terapeuter har tolkat APA: s beslut att utesluta dessa diagnoser från DSM-V som en seger mot en "sex-negativ" diagnos, medan vi som behandlar sexberoende är oroliga för konsekvenserna av denna, i mitt tycke, försummelse från APA:s sida, konstaterar Erik Sundby och fortsätter:
Vikten av formella diagnoser
– Utan formella diagnostiska kriterier för att fastställa förekomsten av problematiska sexuella beteenden kan terapeuter göra terapi på många olika sätt som förvärrar de effekterna av tvångsmässiga sexuella beteenden och man gör det allmänt svårare för personer som söker hjälp för sexuellt tvångsmässiga beteenden.
Erik Sundby berättar att han i sitt yrkesval som terapeut väldigt många gånger sett de förödande resultaten av sexuella beteenden som löper amok och känner sig besviken på APA: s beslut.
– Effekterna av detta är både en fråga om folkhälsa och personlig välbefinnande för många människor, eftersom sexuella beteenden som man förlorat sin förmåga att styra över orsakar betydande psykologiska, sociala, relationella och ekonomiska lidanden för enskilda individer och deras familjer.
Kan leda till sjukdomar
I sina värsta scenarier kan de leda till sexuellt överförbara sjukdomar, sammanbrott och uppbrott i familjer och en rad juridiska, rättsliga och ekonomiska problem.
– Min syn är att problemet heter sexberoende, men diagnosen hypersexuell störningar kunde ändå ha varit ett steg i rätt riktning för att legitimera problemet, säger Erik Sundby.
Enligt Sundby är argumentet att behandling för sexberoende är en företeelse som lagts fram av "sex-negativa" personer och verksamheter bortser helt från den smärta, förvirring, trauma, rädsla och hopplöshet som upplevs av sexberoende personer och deras familjer. Detta riskerar att lämna i sin tur par och familjeterapeuter, dvs. de som brukar behandla äktenskapliga problem inom ramen för monogami, med mycket få alternativ för att förklara beteenden hos en make eller maka som ständigt har sex utanför äktenskapet.
Varför skulle vi inte se kroniska mönster av sexuella beteenden som är destruktiva för familjelivet, yrkeslivet och privatlivet som ett möjligt tecken på missbruk eller beroende?
– Hur kan en familjerådgivare eller parterapeut erbjuda stöd till en person som vid upprepade tillfällen är förrådd av sin makes eller makas otrohet? Förklarar terapeuten bara att "din man är narcissist?" Eller att "din fru kämpar med borderline personlighetsstörning"?
Felaktiga förklaringar
Dessa förklaringar är förenklingar, ofta felaktiga, och erbjuder lite terapeutiskt stöd när någon försöker desperat förstå en makes kroniska mönster av svek och otrohet, säger Erik Sundby, och avslutar.
– De flesta människor vill inte förråda det förtroende de har tillsammans med en nära anhörig, och ännu färre vill att sina svek utvecklas till ett kroniskt mönster som förstör sammanhållningen i familjen och livet i allmänhet. Men detta är vad vi ser hos människor som kämpar med beroende, oavsett om beroendet är alkohol, droger, spel eller tvångsmässiga sexuella och sexuellt relaterade aktiviteter.
– Varför skulle vi inte se kroniska mönster av sexuella beteenden som är destruktiva för familjelivet, yrkeslivet och privatlivet som ett möjligt tecken på missbruk eller beroende? Resonemanget blir då: om det ser ut som en fisk, luktar som en fisk och simmar som en fisk - då är det nog en fisk!
Erik Sundby 16
VD, verksamhetsansvarig & författare
Vår huvudorganisation heter DBK Sverige och har funnits sedan 2002 vilket gör den till Europas äldsta instans för behandling av sexberoende och anhörigtrauma.